Till umu.se

Forskning och utvecklingsarbete

Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid Institutionen för estetiska ämnen är knutet till Pedagogiskt arbete med inriktning mot skolämnena bild, musik, slöjd, dans och medier. Forskare vid institutionen är:

Professor Per-Olof Erixon

Jag arbetar som professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för estetiska ämnen, Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, där jag sedan 2011 är dekan. Min forskning är sedan 10 är tillbaka inriktad mot hur nya digitala medier förändrar förutsättningarna för undervisning i skolan, med särskilt fokus på svenskämnet. I forskningsprojektet ”Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärmkulturen. Bild, musik och svenska under påverkan” (VR 2010-2012), är utgångspunkten att skolämnen är olika inbäddade i den nya medieteknologin. Projektet studerar hur ny teknik och nya medier påverkar vad ett ämne kommer att innehålla (begrepp, fakta, principer, färdigheter, förmågor osv.) och hur detta innehåll organiseras i en undervisningspraktik. Detta får konsekvenser för hur ämnet uppfattas och beskrivs i olika sammanhang (ämnets paradigm). Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen. Det empiriska materialet hämtas från nio olika högstadieskolor i Sverige, som under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder.
I det pågående projektet ”Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats” studeras de olika språk- och skriftvärldar som möter en lärarstudent under utbildningen, liksom de överväganden och förhandlingar som kan uppstå på grund av olika disciplinära skrivtraditioner och epistemologiska krav på vägen fram till en godkänd uppsats. Skrivprocessen studeras som en specifik kommunikativ praktik och syftar till att avtäcka sociala identiteter, institutionsnormer och olika sätt på vilka sociala formationer etableras, förhandlas och examineras i en kommunikativ praktik (Bakthin 1981). Projektet bedrivs i fyra olika universitetsmiljöer.

Docent Hans Örtegren

Sedan 2010 har jag arbetat med ett projekt om digitala mediers förekomst i ämnena Bild, Svenska och Musik, vilket avrapporterats i artiklar, konferenser och i en särskild antologi tillsammans med övriga projektdeltagare (2013). Inom bildområdet har det framförallt skett tillsammans med min forskarkollega Anders Marner. Min medverkan inom Nationella utvärderingen av bildämnet (2003 och 2013) har även det främst skett i tät samverkan med Anders Marner. Genom samarbetet har vi båda kommit att utveckla teorier som berör bildämnet och ämnesuppfattningar. Kommande forskningsområden har planerats beröra bl a Umeå som kulturhuvudstad 2014 och en fördjupad studie av gymnasieelever i bild i relation till produktion av bilder med hjälp av digitala medier, samt bedömning av dessa produkter av deras lärare. I ett större nordiskt projekt har jag medverkat i skriften Konsten som läranderesurs (2009). I den boken summerade tre nordiska forskare samtida konstmuseers pedagogiska utbud och skolors deltagande. Jag skrev de svenska museistudierna, samt hade huvudansvar för avsnittet om pedagogiska strategier i de nordiska länderna. Ytterligare ett huvudansvar utgjorde värdskapet för en forskningskonferens som gavs av ämnesdidaktiska rådet i Umeå 2013, Kläm 2013.

Universitetslektor Manfred Scheid

Mitt forskningsområde är musik och identitet i dagens medie-och mångkulturella samhälle.  Jag disputerade 2009 i Pedagogisk arbete med avhandlingen ”Musiken, skolan och livsprojektet. Ämnet musik på gymnasiet som en del i ungdomars identitetsskapande”. I arbetet använde jag teorier och begrepp från ungdomskulturforskning och musikpedagogik utifrån en socialkonstruktivistisk perspektiv. I forskningsprojektet ”Skolämnesparadigm och undervisnings praktiker i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan” (2010-20013), hur digital medier och verktyg påverkar dessa skolämnen, användes medieekologiska teorier och begrepp.  2009 var jag med och formulerade texten i den nya kursplanen för musik i Lgr11. För närvarande består mina arbetsuppgifter av undervisning på samtliga nivåer, handledning, föreläsningar och  fortsatt forskning om hur digitala medier och verktygs förändrar musikämnet till innehåll och form.

Universitetslektor Erik Sigurdson

Mitt forskningsintresse riktar sig mot skolämnet Slöjd, slöjdens lärmiljöer och de grundläggande kroppsliga erfarenheter som uppstår i mötet med just dessa lärmiljöer i skolan. I min avhandling har jag studerat elevers möten med trä- och metallslöjdsalen, och analyserat dessa genom kroppsfenomenologisk metod och filosofi. I detta förvaltar jag framförallt Maxine Sheets-Johnstones taktilt-kinestetiska kroppssubjekt och den "kroppsliga vändning" hon drivit inom medvetandefilosofin. För mig är slöjdmiljöerna, och hittills framförallt trä- och metallslöjdsalen, platser på skolan där kroppslig eller "tyst" kunskap lämpligen studeras och teoretiseras. Som bäst trivs jag i analyser av intersubjektivitet, tredimensionalitet och rumslighet inom Slöjd och annan estetisk verksamhet. Min forskning har bedrivits utifrån ett strukturalistiskt genusperspektiv, där slöjdmiljöerna inte bara ses som en arena för att "göra kön", utan snarare är kön i sig själva. Kön är - i detta perspektiv - en handling riktad från slöjdsalen mot eleven, snarare än det omvända. Detta nedtonande av elevens agens till förmån för rummets och lärmiljöns agens, har medfört att jag intresserat mig för och ifrågasatt kroppen som identitetsgrund och kön. I min forskning ses inte kroppen som tydligt avgränsad mot miljön. Här smälter därför det strukturalistiska genusperspektivet samman med kroppsfenomenologins "levda kropp" och pragmatismens "transaktiva kropp", menande att kroppen också når utanför huden, och primärt könas genom den materiella kontext den befinner sig i. I detta ligger att elever är primärt lika, men att lärmiljöer är primärt olika. Mitt fokus på kroppslig likhet och därmed erfarenhet har lett till en nedtoning av kulturrelativistiska och diskursiva ansatser, framförallt avseende begrepp såsom könsidentitet, performativitet och språk.

Docent Eva Skåreus

Mitt huvudintresse inom forskning är genus och bilder som då inkluderar genrer som konst, reklam, film och andra bildyttringar. Jag disputerade 2007 med avhandlingen "Digitala speglar - föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder" vid Umeå universitet. Inom genusområdet är intresset främst i hur betydelser av kön representeras i bilder och i andra estetiska händelser. Därutöver även genus som organiserande kategori inom lärarutbildningen. För närvarande är jag även biträdande prefekt vid institutionen och ingår i Bildmuseets styrelse. Tidigare har jag arbetat som illustratör, grafisk formgivare och konstnär. Andra engagemang, som även inkluderar tredje uppgiften, är deltagande i projektet ”Vi lämnar spår! Ett feministiskt dagboksprojekt”.

Min hemsida

Universitetslektor Britt-Marie Styrke

Mitt forskningsområde har en utbildningsvetenskaplig inriktning med särskilt fokus på dans, professionalisering och didaktik ur både idéhistoriska och nutida perspektiv. Avhandlingen i idéhistoria, Utbildare i dans: Perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965 (2010), behandlar professionaliseringen fram till att en statligt finansierad utbildning av pedagoger i dans kunde initieras inom Koreografiska Institutet1964. I relation till estetiska ideal och pedagogiska förhållningssätt belyses förändringsprocesser knutna till frågor om autonomi, legitimitet och erkännande. Förhållandet till skolan och bristen på erkännande av danskonst som kunskapsområde är exempel på en problematik som blir synlig under hela den studerade perioden. Det professionella perspektivet på läraryrket utvecklas ytterligare i Dance teachers – a review of a profession in transition, i Research in Dance and Education (2012/13). I det tvååriga forskningsprojektet Dans, didaktik och lärande: om lärares möjligheter och utmaningar inom gymnasieskolans estetiska program (2013), behandlas danslärares specifika förutsättningar och förhållningssätt när det gäller lärande inom gymnasie-skolan. Ur ett allmän- och ämnesdidaktiskt perspektiv rör sig studien i ett skifte mellan två gymnasiereformer, 1994 och 2011. 

Universitetslektor Thomas von Wachenfeldt

Mitt forskningsintresse har främst riktats mot det lärande som tar plats i spänningsfältet mellan informellt och icke-informellt lärande i såväl institutionella som icke-institutionella miljöer. Ett särskilt fokus har lagts vid att förstå vilken slags kunskap som värderas inom respektive fält och vidare hur detta påverkas av de normer och konventioner som florerar därinom. Min egen uttolkning av läroförutsättningarna har ofta genomförts med influenser från sociologiska teorier efter Bourdieu, Lave & Wenger, Berger & Luckmann med flera, emedan själva kunskapsdistributionen har analyserats bland annat genom Ricœurs teorier kring mimesis och traditionsöverföring. Forskningsobjekten har varierat från lärande inom traditionsmusik till extremare former av hårdrock. En övergripande ansats har varit att välja autonoma fält med utpräglade normsystem. För att fullt ut försöka förstå de respektive forskningsfälten som studerats har ej sällan ett idéhistoriskt perspektiv varit av nödvändighet. Min forskning kan alltså kort sammanfattas som musikpedagogisk, men med sociologiska och idéhistoriska ingångar och perspektiv.
Utöver mitt dagliga arbete som lärarutbildare har jag ofta uppdrag som arrangör, musiker, kursledare och föreläsare. Det sistnämnda – vilket tangerar det tredje uppdraget – brukar ofta sammanfalla med musikerns, då mina föreläsningar ofta tar sin utgångspunkt i något musikhistoriskt fenomen som kverulanta hovkapellister eller varför inte en försupen, förkastlig och bortstött mästerspelman.

Universitetslektor Stina Westerlund

Universitetslektor Stina Wikberg


Sidansvarig: Erik Sigurdson

Utskriftsversion